Försäljningssiffrorna för svensk kurslitteratur har sjunkit till krisnivåer och allt mindre svenskspråkig kurslitteratur publiceras. Detta är något Södertörn-författaren Cecilia Aare har erfarenhet av. Intresseorganisationen Läromedelsförfattarna vill nå förändring genom beslut på politisk nivå.
Cecilia Aare undervisar i journalistik på Södertörns högskola och publicerade 2011 “Det tidlösa reportaget”. En bok som idag används som kurslitteratur på flera journalistutbildningar i Skandinavien.
— Förr var det enkelt att få kurslitteratur publicerad. Idag har situationen förändrats radikalt, menar Cecilia Aare.
Läromedelsförfattarna är en intresseorganisation som arbetar för att stärka läromedels och författares ställning i Sverige. Även de ser att situationen förändrats och under hösten har de larmat om kris i branschen. Idag finns det inga pengar i kurslitteratur.
— För oss författare har nog pengar aldrig varit den drivande faktorn. Den stora skillnaden är att nu har också förlagen svårt att gå runt, säger Cecilia Aare.
Anledningarna till det är många, läromedelsförfattarna beskriver situationen som “En perfekt storm” där en rad faktorer bidragit. Att studenter får tillgång till litteratur på annat håll ses som huvudorsaken, men också attitydförändringar och en ökad användning av engelsk kurslitteratur har bidragit.
Lösningen ser ut att ligga hos politikerna, närmare bestämt regeringen, som läromedelsförfattarna vill utreder en rad frågor för att säkra framtiden för den svenska kurslitteraturen. En av dessa frågor gäller biblioteksersättning på universitetsbibliotek. Som det ser ut idag exkluderas universitetsbibliotek från biblioteksersättning och upphovsmännen blir utan ersättning för de sex miljoner lån som görs på universitetsbibliotek varje år.
Cecilia Aare, vars bok “Det tidlösa reportaget” lånas ut flitigt, tycker att förslaget verkar vettigt. Men den biblioteksersättning vi har idag går under regeringens kulturbudget, vilket komplicerar frågan.
— En ersättning för utlåning på universitetsbiblioteken är en utbildningspolitisk fråga. Och måste finansieras med andra medel än kulturbudgeten. Annars riskerar den nuvarande biblioteksersättningen att urholkas, till kropp och ande, menar Ludvig Berggren, förbundssekreterare och litteraturpolitiskt sakkunnig på Sveriges Författarförbund.
Var frågan slutligen hamnar återstår att se. Men Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, ser att intresset för biblioteksersättningen har ökat.
— För några år sedan ville ingen prata om det här. För oss är inte frågan högst på agendan, utan snarare en pusselbit i den större frågan om kurslitteraturens framtid.
