Längre än genomsnittet och starkare än de flesta. Rebecka Lind är soldaten med den myndiga stämman, furiren som ger order och inte tar någon skit. Som en av få kvinnor går hon i bräschen för en mer jämställd försvarsmakt i Sverige.
Linds karriär inom Försvarsmakten började för nästan exakt fem år sedan då hon genomförde dåtidens värnplikt, den frivilliga grundläggande militärutbildningen (GMU).
– Först var tanken att jag skulle söka till Polishögskolan. Alla jag pratade om skolan med sa att de helst tog in lite äldre personer med mer livserfarenhet. Jag funderade på vad jag skulle göra under tiden som kunde vara meriterande. Jag tänkte att om jag gjorde en GMU skulle jag vara mer attraktiv för Polishögskolan. Sen fastnade jag i det, jag tyckte det var kul och fortsatte.
Lind har övergett planerna på att bli polis och har de senaste fem åren gjort karriär inom Försvarsmakten där hon klättrat upp i grad. Idag är hon furir och gruppchef på Livskvadron och leder en av fyra grupper i sin pluton. Linds pluton skiljer sig en del från andra plutoner.
Flera kvinnor i hög position
– I vår pluton är 11 soldater av 34 tjejer. Både vår plutonchef och ställföreträdande plutonchef är kvinnor och tre av fyra gruppchefer är kvinnor. De som bestämmer i plutonen är alltså tjejer!, berättar Lind.
Linds pluton är förhållandevis jämställd. De är fler kvinnor än vad som är normen och framför allt det stora antalet kvinnor i chefspositioner sticker ut inom Försvarsmakten, någonting som Lind tror har bidragit till sammanhållningen.
– I vår pluton är det inte alls man versus kvinna, vi är inte uppdelade på det sättet. Det tror jag beror på att vi främst har kvinnlig ledning i vår pluton. Det bidrar till att våra soldater ser att även kvinnor kan göra det här jobbet, berättar Lind.
– Vi har satsat mycket på kvinnorna. Alla kvinnor i plutonen utom en har en specialutbildning, bland annat är de utbildade på de tyngre vapensystem som ses som klassiskt manliga.
Att vara kvinna i Försvarsmakten
Denna typ av jämställdhet hör tyvärr inte till det vanliga inom försvaret. En majoritet av soldaterna är fortfarande män och som kvinna måste man motbevisa fördomarna, menar Lind.
– Det har blivit bättre sedan jag har gått upp i grad. Det är väldigt hierarkiskt inom Försvarsmakten så mycket av bemötandet handlar mest om grad. Soldater under mig ser inte skillnad på mig om jag är kvinna eller man, däremot måste man bevisa sin duglighet för de högre rankade officerarna, fortsätter hon.
Normer som sitter djupt
Lind berättar om subtila skillnader mellan män och kvinnor och det är framför allt de äldre officerarna som verkar ha svårare att acceptera de kvinnliga soldaterna.
– Jag ser inte ner på min pluton och min chef ser inte ner på mig men de äldre gubbarna har en tendens att göra det. Då känns det som att man måste hävda sig. Jag har pratat om det här med mina kvinnliga kollegor och det känns som att vi måste få ett generationsskifte. Då tror jag att vi kan få ett bättre försvar. De gamla officerarna håller normerna lite vid liv, vissa försöker anpassa sig, men det sitter för djupt och det är svårt att ändra på.
Att kvinnor inte funnits i försvaret särskilt länge och att det länge setts som ett typiskt mansdominerat yrke har satt sina spår, normen är fortfarande att en soldat är en man. Inte bara denna mer subtila syn på kvinnor som svagare än män är förekommande inom försvaret, det händer även att kvinnliga soldater utsätts för trakasserier. Själv har Lind, till skillnad från sina kollegor, inte råkat ut för förtryck eller sexuella trakasserier. Detta tror hon dock mer har att göra med hennes personlighet.
– Man sätter sig inte på mig i onödan!, skrattar Lind och spänner armmusklerna.
Filippa Weström 2020