Ana Maria Himer, 63, har under en tid virkat och stickat tygblommor i Svenska kyrkans syateljé i Flemingsberg. Dem säljer hon för välgörande ändamål.
– Jag kände mig ensam hemma och ville inte vara själv. I Svenska kyrkan kan jag engagera mig och träffa andra, säger hon.
Det är en regnig och smått molnig fredagsförmiddag vid Svenska kyrkan i Flemingsbergs centrum. Ana Maria Himer har tagit plats i gudtjänstsalen tillsammans med sin väninna. Bredvid henne ligger de blågula tygblommor hon har virkat.
– Jag såg majblomman och tänkte att jag kunde göra något liknande. I början var det den finska flaggans färger som jag virkade blommorna i. I samband med den svenska nationaldagen blev det istället den svenska flaggans färger. Dessa sålde jag sedan utanför kyrkan, säger hon.
Pengarna som Himer tjänar skänker hon till välgörenhet. Hon berättar om anledningen till det.
– Pengarna går till ACT, Action by Churches Together, och Cancerfonden. Anledningen till att det blev ACT är för att de bedriver välgörenhet utomlands där Svenska kyrkan är verksam. De hjälper bland annat afrikanska länder där många människor lever i fattigdom.
Ana Maria Himer kom i kontakt med kyrkan för att hon kände sig ensam.
– Här har jag träffat kompisar. Nu är jag här väldigt ofta vilket är bra eftersom jag både har svimmat och ramlat när jag varit ensam hemma. Kyrkan har gett mig mer styrka och tro.
Hon passar även på att skicka en inbjudan till andra som känner sig ensamma att komma till kyrkan och träffa människor.
– Vi hoppas att fler människor som känner sig ensamma kan komma hit och träffas. Jag tycker kyrkan är en bra mötesplats för att träffa andra människor, prata och ta en kopp kaffe. Det är trygghet, säger Ana Maria Himer.
Malcolm Wirén
