Vävgruppen Studio Supersju har skapat det nya konstverket för Flemingsbergs biblioteksfoajé. 2026 fyller gruppen tio år och jubileet kommer att firas med utställning på Fullersta Gård.
För ett år sedan presenterades för Studio Supersju idén om utställning på Huddinges konstcentrum Fullersta Gård. Samtidigt pågick sökandet efter någon konstnär som skulle kunna skapa ett verk för Flemingsbergs bibliotek. Verket skulle sättas upp på den sju meter höga väggen i foajén.
Kristina Lindemann, kultursamordnare på Fullersta Gård, förklarar att det önskades ett textilverk till väggen, för att mjuka upp det stora rummet. De ville också att verket skulle ha en koppling till Flemingsberg. Då kom Studio Supersju in i bilden. Gruppen har lång erfarenhet och har skapat verk för bland annat Stockholms stadshus.
– Det här verket blir ett slags komplement för utställningen, säger Arianna Funk, mästervävare och textilkonstnär.
Det är två av Studio Supersjus medlemmar, Arianna Funk och Siri Pettersson, som skapat det nya konstverket “Här går nya vägar” för biblioteket. Under processen rörde sig Arianna och Siri runt i området och samlade intryck och inspiration.
– När vi tar oss an en plats så vill vi vara där ganska mycket, förklarar Arianna.
Konstnärerna ville gestalta platsen i verket, förklarar Arianna Funk. Verket är 1,5 meter brett och 3 meter högt och tillverkat av ull och lin.
Arianna nämner hur Flemingsberg är präglat av alla stora vägar som leder upp till universitetet och sjukhuset. Verket kan ses som en representation eller gestaltning av de olika kommunikationsvägarna som dominerar Flemingsberg, som både binder samman och delar upp området.
Under den sex månader långa skapandeprocessen av verket, insåg Siri och Arianna att de ville jobba så stort som möjligt. De valde att arbeta med mycket material, i syfte att “värma upp” den stora väggen där verket sedan skulle hängas.
– Det är mer fokus på att låta materialet ta plats, snarare än att det är någon komplicerad väv, förklarar Arianna.
Konstnärerna jobbade också mycket genom att skicka materialet fram och tillbaka mellan varandra. Sedan arbetade de gemensamt vid den stora vävstolen inne på ateljén.
– Vi stod bredvid varandra och jobbade tillsammans, det kändes väldigt fint. Vi ville låta processen spegla temat, berättar Arianna, syftandes på kommunikationsvägarna som gestaltas i verket.
